mittnamnarsophie.blogg.se

Det är så klassiskt mig.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Troligen varken eller eftersom jag visste att det här skulle hända. Jag startade den här bloggen i November förra året eftersom jag ville skriva av mig. Tror ni jag har gjort det då? Nej, inte alls. Det var ju i och för sig förväntat.

Jag var hos en psykolog i veckan. Det var mitt andra möte. Än så länge har jag bara berättat om mig själv och varför jag är där. Nästa gång ska vi tydligen börja jobba mot att bli av med min ångest. Fast bli av med den kanske är att överdriva, men vi ska i alla fall försöka minska den.

Jag är för tillfället arbetslös. Förlorade mitt jobb förra månaden då företaget gick i konkurs. Perfekt. Jag som inte klarar av jobbintervjuer. Det är vad jag går och oroar mig för hela dagarna nu. Inte vill jag jobba med det jag jobbat med innan heller, men samtidigt har jag egentligen ingen aning om vad jag vill jobba med. Livet är tufft.

En dag i taget så hoppas jag att det löser sig så småningom.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress